Svensk ordbok 2009, webbversion
verb körde kört, pres. kör
kör·de1köra så att fordonet kolliderar med
ngn/ngt
trafik.han råkade köra på en lyktstolpeköra på (ngn/ngt)sedan 18232arbeta vidare
vard.arb.Kan vi fortsätta så här? – Ja, det är bara att köra påköra påsedan åtm. mitten av 1970-taletSubst.:vbid1-886489påkörande (till 1),
vbid2-886489påkörning (till 1)